Hip undersökning

original redaktör – Laura Ritchie topp bidragsgivare – Samuel Adedigba, Rachael Lowe, Laura Ritchie, Kim Jackson och Kai A. Sigel

introduktion

höftleden

höftleden är en av de viktigaste lederna i kroppen på grund av den viktiga roll den spelar i rörelse. Det är den näst största viktbärande leden i kroppen, efter knäleden. Det är en synovialfog med boll och uttag som bildas mellan os coxa (höftbenet) och lårbenet. Det rundade huvudet på lårbenet bildar bollen, som passar in i acetabulum (uttag i bäckenbenet) och ligament förbinder bollen med uttaget, vilket ger enorm stabilitet till leden. Funktionellt har höftleden ett mycket högt rörelseområde.

alla de olika komponenterna i höftmekanismen hjälper till med rörligheten i leden. Skador på en enskild komponent kan negativt påverka rörelseomfånget och förmågan att bära vikt på leden. Vid höftskada, som med andra traumatiska presentationer, är åldersfördelningen bimodal med högenergitrauma hos den yngre befolkningen och potentiellt triviala skademekanismer hos den äldre befolkningen, t.ex. ett enkelt fall.

subjektiv undersökning

patientintag

det första steget under undersökningen är patientintervjun, under vilken klinikern får en beskrivning av de presenterande symtomen från patienten. Att ta historien är en viktig del av den subjektiva undersökningen eftersom det hjälper läkaren att utveckla en hypotes om skademekanismen, typ av skadade strukturer och skadans eller skadans omfattning. Detaljer som platsen för smärtan, arten av smärtan, 24-timmars mönster av smärtan, aktiviteter som utlöser smärtan, smärta försvårande och lindrande faktorer etc., hämtas från patienten under intervjun.

patientens tidigare medicinska historia, liksom deras sociala/familjehistoria är också viktigt eftersom detta hjälper läkaren att utesluta ärftliga tillstånd. Eventuella kirurgiska historier som är specifika för höftregionen är också viktiga, till exempel en patient som hade en höftledsplastik och klagar för närvarande på smärta vid höftleden. Patientens droghistoria och nuvarande mediciner de är på bör också dokumenteras såväl som eventuella allergier de kan ha. Effekterna av tillståndet på patientens funktionella status och aktiviteter i det dagliga livet (ADLs) bör bedömas och dokumenteras väl.

hos äldre är det också värt att överväga om ett fall var resultatet av en enkel resa eller sekundär till en annan anledning, t. ex. anfall, kardiovaskulär utlösare, stroke eller förlust av medvetande. Relevant bedömning av det kardiovaskulära eller neurologiska systemet kan krävas med ytterligare tester, t.ex. EKG, CT-hjärna.

särskilda överväganden

röda flaggor

  • plötslig smärta
  • en historia av trauma
  • någon svullnad
  • någon deformitet
  • en oförmåga att bära vikt
  • eventuella klumpar eller stötar som känns i ljummen
  • nattsmärta
  • eventuella märkbara ljuspulsationer
  • förstoppning eller kräkningar
  • hematuri
  • feber
  • neurologiska symtom på nedre extremiteter – svaghet, domningar eller stickningar
  • historia av steroidanvändning
  • testikelsvullnad
  • nattsvett, oavsiktlig viktminskning, aptitförlust
  • Historia av malignitet
  • högrisk sexuell aktivitet

andra flaggor

det är också viktigt att screena för andra (gula, orange, blå och svarta) flaggor eftersom dessa kan störa fysioterapiinterventioner.

undersökningar

den första undersökningen av valet hos en patient med höftvärk efter trauma är en höftröntgen. Detta kommer att vara en AP-röntgen av bäckenet och en lateral röntgen av den smärtsamma höften. Frakturer identifieras inte alltid vid initial röntgenavbildning. Om det finns en klinisk oro för en höftfraktur, men röntgenstrålen är normal, krävs ytterligare avbildning. Både CT och MRI kan användas för att leta efter en radiografiskt ockult fraktur – MRI är känsligare, men CT är vanligtvis lättare att organisera och i många institutioner är den andra linjens undersökning av valet.i komplexa frakturer kan CT vara till hjälp för att få ytterligare preoperativ information som kan användas för att planera kirurgi och hjälpa diskussion om samtycke och prognos. Det är också värt att överväga att tolkning av en höftröntgen kommer att kompliceras hos äldre genom förekomsten av andra tillstånd, t.ex. sekundär artros.

objektiv undersökning

Observation

Efter avslutad patientintervju fortsätter klinikern till den objektiva undersökningen. En smärta VAS administreras för att bestämma patientens baslinje smärt nivå och sedan undersökaren observerar och dokumenterar följande:

  • ben deformitet/Beninriktning
    1. gångmönster: Det finns flera typer av onormala gångmönster associerade med höftpatologier som klinikern behöver se upp för såsom Antalgisk gång, Trendelenburg gång, Artrogen gång och lurande gång.
    2. viktbärande
    3. balans och hållning
    4. i stående: ländryggen, nivå av iliac crests (för att utesluta bäcken/SIJ dysfunktion)
    5. liggande liggande: benlängd (uppenbara och verkliga benlängder), yttre rotation av benet.
  • färgförändringar t.ex. blåmärken, inflammation, infektion, utslag.
  • muskelavfall, muskelspasmer och muskelmassa
  • svullnad, ärrbildning, hudförändringar (sår)

Palpation

under palpation kontrollerar undersökaren:

  • kärlsystem – distala pulser, kapillärpåfyllning
  • Sensation (neurologisk undersökning) – perifer nerv hudkänsla och kraft
  • temperatur – infektion / Inflammation
  • svullnad – Effusion, Synovial förtjockning, extra capsular
  • ömhet
    • ländryggen
    • bäcken: Iliac crest, ASIS, Pubic rami, Symphysis pubis, PSIS, SIJ, Ischial tuberositet, sakrum, Coccyx
    • större trochanter
    • Inguinal ligament
    • Femoral triangel (höftled)
    • knä

neurologisk bedömning

  • manuell muskeltestning: styrkan hos muskelgrupperna som omger höftleden, nämligen Höftförlängarna, flexorerna, bortförarna, adduktorerna, interna och externa rotatorer bör graderas och dokumenteras.
  • rak benhöjning
  • Dermatometestning
  • hudkänslighetstest

Rörelsetestning

de tillgängliga rörelseområdena vid höftleden (aktiv och passiv) mäts med hjälp av en goniometer och dokumenteras. Dessa mätningar fungerar som baslinjeläsningar och hjälper till att avgöra om interventionen ger resultat.

speciella tester

  • Thomas test
  • Trendelenberg tecken
  • FABER test
  • FADDIR test
  • Ober test
  • log roll Test
  • stinchfield Test
  • Ely Test

differentialdiagnos

ortopediska/reumatologiska orsaker

  • artros
  • septisk artrit
  • osteomyelit
  • hip dislokation
  • gikt
  • fraktur på lårbenets hals

patologiska orsaker

  • trochanterisk bursit
  • Iliotibial band syndrom
  • Meralgia paraesthetica
  • avaskulär nekros
  • Labral tårar
  • hänvisad från ländryggen
  • hänvisad från sacroiliac joint

Hernias, aneurysmer och godartade klumpar

  • Inguinal lymfadenopati sekundär till flera orsaker
  • inguinalbråck
  • Femoral hernia
  • femoral artär aneurysm
  • lipom
  • sebaceous cyst

maligna orsaker

  • osteosarkom
  • metastatisk sjukdom som prostatacancer eller bäckentumörer

Diverse

  • Renalkalkyl (länd till ljumsksmärta)
  • iliopsoas abscess

resultatmått

  • Harris Hip Score (HHS),
  • Hip Disability and Osteoarthritis Outcome Score (HOOS),
  • Oxford Hip Score (OHS),
  • Lequesne index för svårighetsgrad för artros i höften (LISOH).
  • American Academy of Orthopedic Surgeons (AAOS) höft och knä frågeformulär.
  • Västra Ontario och McMaster universitet artros Index (WOMAC):

resurser

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Dr Jeremy Jones, Dr Derek Smith och Dr Craig Hacking. Undersökning av höftskada (sammanfattning). 2018. Tillgänglig från: https://radiopaedia.org/articles/investigation-of-hip-injury-summary (åtkomst 29 augusti 2018)
  2. 2.0 2.1 Pipin Singh. Höftsmärta hos vuxna-symtom på röd flagga. 2018. Tillgänglig från: https://www.gponline.com/hip-pain-adults-red-flag-symptoms/musculoskeletal-disorders/article/1460668 (åtkomst 30 augusti 2018)
  3. 3.0 3.1 3.2 Nathan Humphries. Hip Objektiv Bedömning. Heart of England Foundation förtroende Akutmottagning. Tillgänglig från: http://www.heftemcast.co.uk/wp-content/uploads/2014/05/MSK-Objective-Assessments-Hip.pdf (accessed 30 August, 2018)
  4. BJSM Videos. Hip and Groin Exam (3 of 7): Patient history & palpation. Available from: http://www.youtube.com/watch?v=Y_EZvm0iSno
  5. BJSM Videos. FADDIR test. Available from: http://www.youtube.com/watch?v=3wK8JtHHAbg
  6. BJSM Videos. Flexion internal rotation test. Available from: http://www.youtube.com/watch?v=7RvaGasiWXM
  7. BJSM Videos. Thomas test. Available from: http://www.youtube.com/watch?v=lYbsVNtC1PM
  8. BJSM Videos. Trendelenburg’s Sign. Available from: http://www.youtube.com/watch?v=Cewq53Wc7Jw
  9. BJSM Videos. Motstod Höftabduktionstest. Tillgänglig från: http://www.youtube.com/watch?v=goJXyusCCzA
  10. BJSM Videor. Motstånd Externt Derotationstest. Tillgänglig från: http://www.youtube.com/watch?v=Aq3Ripz4Jjw
  11. BJSM Videor. Enda Adduktor Test. Tillgänglig från: http://www.youtube.com/watch?v=I21LmYARno0
  12. BJSM Videor. Pressa testet. Tillgänglig från: http://www.youtube.com/watch?v=–W5G9lP7pM
  13. BJSM Videor. Bilateralt Adduktortest. Tillgänglig från: http://www.youtube.com/watch?v=zOSoTz1IwWs

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *