Störningar i läsning och skrivning

nedan finns beskrivningar av läsning, skrivning och stavningsstörningar. Även om dessa beskrivningar listas separat kan individer uppleva underskott på flera områden. Till exempel uppstår brister i ordigenkänning och läsförståelse ofta; termerna ”dåliga läsare” eller ”trädgårdsläsare” används ibland för att beskriva dessa individer. På samma sätt kan en person ha svårt med skrivprocessen såväl som att generera den skriftliga produkten.

etiketter för lässtörningar inkluderar dyslexi, läshinder, lässtörning, specifik lässtörning ochspecifikt läsförståelseunderskott. Etiketter för skrivstörningar varierar också, med vissa dysgrafi, skrivhinder, skrivstörning och specifik skrivstörning.

Lässtörningar och skrivstörningar kan förekomma ensamma men är ofta närvarande tillsammans. Stavfel kan påverka både läsning och skrivning; det finns ett dubbelriktat förhållande mellan stavning och ordläsning så att svårigheter eller framsteg i ett område kan påverka prestanda i det andra området.

underskott i läsning, skrivning och stavning kan påverka en eller flera språkdomäner (se tabellen nedan). För en detaljerad beskrivning av språkdomänerna som de relaterar till talat och skriftligt språk, se språk i korthet.

Metalinguistiska och metakognitiva färdigheter (medvetenhet om språk och eget tänkande och beteende) ingår i tabellen. Metalinguistic medvetenhet har en inverkan på både talat språk och skriftspråk förmågor, i varierande grad. Fonologisk medvetenhet är en typ av metalinguistisk skicklighet, som har visat sig vara starkt korrelerad med senare läs-och skrivfärdigheter (Al Otaiba, Puranik, Zilkowski, & Curran, 2009).

områden att tänka på vid bedömning och behandling av skriftliga språkstörningar samt differentiellt diagnostisering inom och över talade och skrivna språkstörningar ingår också i tabellen. För mer omfattande listor, se avsnittet bedömning och behandling på portalsidan för skriftliga språkstörningar.

  • adress svårighetsområden i läsning, skrivning och stavning som anges ovan beroende på konstellationen av svårigheter.
  • behandlingen ska matcha graden till vilken ljud/ordstrukturkunskap och mening/diskursnivå kunskap försämras över talade och skriftliga modaliteter—lyssna, tala, läsa och skriva
Beskrivning av störning Språkdomäner påverkas primärt fokus för bedömning/behandling
fonologi morfologi syntax semantik pragmatik ordigenkänning

ibland kallad dyslexi

svårigheter existerar trots tillräcklig instruktion och frånvaro av intellektuella, sensoriska eller neurologiska svårigheter

  • svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänningsproblem med korrekt och/eller flytande ordigenkänning
  • dålig stavning
  • språkförståelse relativt intakt
X
  • alfabet/bokstavskunskap
  • fonologisk medvetenhet (Rhyming, segmentering och blandning, medvetenhet om ljud och stavelser i ord)
  • ljud-symbol korrespondens
  • sight word kunskap
  • läsning avkodning
  • läsning flyt
  • stavning
  • ordförråd
läsförståelse

ibland kallad specifik förståelse underskott eller Hyperlexi

  • otillräcklig läsförståelse
  • tillräckliga eller avancerade ordigenkänningsförmåga
  • tillräcklig läsflyt
  • kan ha sociala, kognitiva eller språkliga underskott

differentiera hyperlexi från tidig läsning, förekomsten av avancerat ordigenkänning och avancerade läsförståelse färdigheter i typiskt utveckla barn

x X x x
  • Skriv ut medvetenhet
  • kunskap om grundläggande berättelsestruktur och berättelsekomponenter
  • ordförrådskunskap (inklusive ord med flera betydelser; synonymer och antonymer)
  • förstå mening från sammanhang
  • figurativt språk och tvetydigheter (t. ex. flera meningsord och tvetydiga meningsstrukturer) i text
  • parafrasera och sammanfatta
  • göra slutsatser
  • kunskap om olika textstrukturer och genrer
  • användning av strategier för att underlätta förståelsen (t. ex. använda strategier för att själv övervaka förståelse
  • kan behöva ta itu med talade språkproblem
Skriva skrivprocess

ibland kallad dysgrafi

dysgrafi är en term som används för problem med transkription; det kan förekomma ensamt men följer ofta dyslexi och kan uppstå med andra inlärningssvårigheter

dysgrafi omfattar både motoriska och språkliga kognitiva aspekter av skrivning; språkliga-kognitiva aspekter är involverade i skrivprocessen och skrivprodukten

  • mönster av svårigheter i bokstavsbildning, sekvensering och stavning
  • svårigheter kan vara sekundära till problem med bokstavsbildning, sekvensering och stavning

Dysgraphia, eftersom det gäller skrivprocessen, innebär svårigheter att planera, utarbeta, reflektera över, revidera och redigera sitt skrivande

  • Dålig diskursplanering och organisation
X X
  • använda bilder för att berätta historier
  • skriva för olika ändamål (t. ex. underhålla, övertyga, informera)
  • skriva för olika målgrupper
  • planering (t. ex. brainstorming; användning av berättelsekartor; webbing)
  • utarbetande (t. ex. med hänvisning till berättelsekartor, banor, planeringsanteckningar)
  • använda digital teknik (t. ex., Internet) för att samla information för att skriva
  • revidera och redigera innehåll
  • stavning
skriva produkt

ibland kallad Dysgraphia

Dysgraphia, eftersom det gäller skrivprodukten innebär

  • svårigheter att organisera och tillräckligt uttrycka tankar i skrift
  • svårigheter att konstruera grammatiskt korrekta meningar av olika typer och svårigheter använda skrivkonventioner (t. ex. begränsad skriftlig flyt
  • syntaktiska formuleringsproblem (komplexitet och korrekthet påverkad)
  • begränsningar av ordval (i variation och lämplighet)
  • många ord stavade felaktigt
X X X X X X td>

  • låtsas skriva
  • skriva bokstäver i alfabetet
  • skriva ut för-och efternamn
  • märkning av bilder
  • producera text via handskrift och/eller keyboarding
  • kopiera text
  • skriva från diktat
  • skriva en olika grammatiskt korrekta meningstyper
  • bedöma korrekthet av grammatik och morfologi och korrigera fel
  • skriva sammanhängande (t. ex. inklusive detaljer, länka ideer, utarbeta)
  • använda konventioner för att skriva korrekt (t. ex. kapitalisering och skiljetecken)
  • kunskap om olika textstrukturer och genrer
stavning kan påverka både läsning och skrivning

ibland kallad dysortografi

svårighet med kodning av fonologisk information; detta är ett särskilt svaghetsområde för de flesta individer med dyslexi

  • nedsatt förmåga att representera den fonologiska strukturen hos regelbundet stavade ord
  • svårighet att komma ihåg och reproducera mönstren för oregelbundet stavade ord
  • brist på morfemisk medvetenhet i stavning
  • svårighet att stava ord (och böja dem korrekt) i meningsammanhang
X
  • använda bokstavsljud kunskap för att stava ord som de låter
  • förstå fonologiska, morfologiska och ortografiska aspekter av regelbundna och oregelbundna stavningar
  • korrigera stavfel
talat och skrivet språk kan påverka läsning, skrivning och stavning

kan kallas muntlig och skriftlig språkinlärning funktionshinder

muntliga skriftliga språkstörningar involverar problem med liknande svårighetsgrad som korsar flera system.

  • markerad svårighet med muntligt språk kan leda till svårigheter att uttala komplexa ord och problem med läsning avkodning, stavning och språkförståelse
X X X X

Al Otaiba, S., Puranik, C. S., zilkowski, R. A., & Curran, T. (2009). Effektivitet av tidiga fonologiska medvetenhetsinterventioner för studenter med tal-eller språkstörningar. Journal of Special Education, 43, 107-128.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *