nedan finns beskrivningar av läsning, skrivning och stavningsstörningar. Även om dessa beskrivningar listas separat kan individer uppleva underskott på flera områden. Till exempel uppstår brister i ordigenkänning och läsförståelse ofta; termerna ”dåliga läsare” eller ”trädgårdsläsare” används ibland för att beskriva dessa individer. På samma sätt kan en person ha svårt med skrivprocessen såväl som att generera den skriftliga produkten.
etiketter för lässtörningar inkluderar dyslexi, läshinder, lässtörning, specifik lässtörning ochspecifikt läsförståelseunderskott. Etiketter för skrivstörningar varierar också, med vissa dysgrafi, skrivhinder, skrivstörning och specifik skrivstörning.
Lässtörningar och skrivstörningar kan förekomma ensamma men är ofta närvarande tillsammans. Stavfel kan påverka både läsning och skrivning; det finns ett dubbelriktat förhållande mellan stavning och ordläsning så att svårigheter eller framsteg i ett område kan påverka prestanda i det andra området.
underskott i läsning, skrivning och stavning kan påverka en eller flera språkdomäner (se tabellen nedan). För en detaljerad beskrivning av språkdomänerna som de relaterar till talat och skriftligt språk, se språk i korthet.
Metalinguistiska och metakognitiva färdigheter (medvetenhet om språk och eget tänkande och beteende) ingår i tabellen. Metalinguistic medvetenhet har en inverkan på både talat språk och skriftspråk förmågor, i varierande grad. Fonologisk medvetenhet är en typ av metalinguistisk skicklighet, som har visat sig vara starkt korrelerad med senare läs-och skrivfärdigheter (Al Otaiba, Puranik, Zilkowski, & Curran, 2009).
områden att tänka på vid bedömning och behandling av skriftliga språkstörningar samt differentiellt diagnostisering inom och över talade och skrivna språkstörningar ingår också i tabellen. För mer omfattande listor, se avsnittet bedömning och behandling på portalsidan för skriftliga språkstörningar.
Beskrivning av störning | Språkdomäner påverkas primärt | fokus för bedömning/behandling | fonologi | morfologi | syntax | semantik | pragmatik | ordigenkänning |
ibland kallad dyslexi svårigheter existerar trots tillräcklig instruktion och frånvaro av intellektuella, sensoriska eller neurologiska svårigheter
|
X |
|
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
läsförståelse |
ibland kallad specifik förståelse underskott eller Hyperlexi
differentiera hyperlexi från tidig läsning, förekomsten av avancerat ordigenkänning och avancerade läsförståelse färdigheter i typiskt utveckla barn |
x | X | x | x |
|
Skriva | skrivprocess |
ibland kallad dysgrafi dysgrafi är en term som används för problem med transkription; det kan förekomma ensamt men följer ofta dyslexi och kan uppstå med andra inlärningssvårigheter dysgrafi omfattar både motoriska och språkliga kognitiva aspekter av skrivning; språkliga-kognitiva aspekter är involverade i skrivprocessen och skrivprodukten
Dysgraphia, eftersom det gäller skrivprocessen, innebär svårigheter att planera, utarbeta, reflektera över, revidera och redigera sitt skrivande
|
X | X |
|
skriva produkt |
ibland kallad Dysgraphia Dysgraphia, eftersom det gäller skrivprodukten innebär
|
X | X | X | X | X | X | td>
|
stavning | kan påverka både läsning och skrivning |
ibland kallad dysortografi svårighet med kodning av fonologisk information; detta är ett särskilt svaghetsområde för de flesta individer med dyslexi
|
X |
|
talat och skrivet språk | kan påverka läsning, skrivning och stavning |
kan kallas muntlig och skriftlig språkinlärning funktionshinder muntliga skriftliga språkstörningar involverar problem med liknande svårighetsgrad som korsar flera system.
|
X | X | X | X |
Al Otaiba, S., Puranik, C. S., zilkowski, R. A., & Curran, T. (2009). Effektivitet av tidiga fonologiska medvetenhetsinterventioner för studenter med tal-eller språkstörningar. Journal of Special Education, 43, 107-128.