Indonesiska (Bahasa Indonesiens språk i Indonesien) är medlem i den Malayo-polynesiska grenen av den austronesiska språkfamiljen. Bahasa Indonesia är en standardiserad dialekt av malajiska som hade använts som en lingua franca i den indonesiska skärgården i århundraden, och som uppnådde status som ett officiellt språk med Indonesiens självständighetsförklaring från Nederländerna 1945. De två språken är mycket lika i sitt ljudsystem, grammatik och ordförråd.
Status
indonesiska är det lagstadgade nationella språket i Indonesien där det talas av nära 23 miljoner människor. Det är ett andra språk för ytterligare 140 miljoner människor (etnolog). De flesta indonesier är tvåspråkiga, och många är skickliga, i varierande grad, på tre eller fyra språk. De lär sig minst ett av landets många lokala språk hemma och lär sig senare Indonesiska i skolan. Generellt tenderar Indonesiska att användas i större stadsområden, medan lokala språk används mer i små städer och
landsbygdsområden. Förutom Indonesien talas språket också i Nederländerna, Filippinerna, Saudiarabien, Singapore och USA (etnolog).
indonesiska är det officiella språket för statsförvaltningen och fungerar som undervisningsmedium på alla utbildningsnivåer, även om engelska läroböcker används i specialiserade universitetskurser. Det är det dominerande språket i landets massmedia. Inhemska TV-program är helt på indonesiska, och nästan alla utländska program är undertexter eller dubbade till Indonesiska. Det är också språket i litteratur och populärkultur som tv-melodrama och komedi, popromaner, populära sånger, Tecknade serier och serier.
dialekter
indonesiska har ett antal dialekter baserade på geografi och social status.
regionala variationer
dessa dialekter skiljer sig mestadels i uttal och i mindre utsträckning i ordförråd.
- den norra dialekten, kallad Malajiska, talas i Malaysia, Singapore och Brunei.
- den sydliga dialekten talas i Indonesien. Det är vidare indelat i västra och östra sorter som i sin tur har ett antal regionala dialekter.
- den västerländska sorten talas i hela Sumatra, Borneo, Java, Bali, Lombok, Sumbawa och de flesta av Sulawesi.
- den östra varianten talas i norra Sulawesi, Malukuöarna, i Flores, Timor och i västra Nya Guinea.
sociala register
indonesiska kännetecknas av betydande skillnader mellan formella och informella register.
- det formella registret används i offentliga tal, formellt skrivande och i utbildningsmiljöer. Det kännetecknas av ett stort antal lån från Sanskrit, arabiska och andra främmande språk.
- det informella registret används i vardagliga samtal. Det kännetecknas av ett betydande antal lån från lokala språk.
- standard Indonesiska är baserad på den formella variationen av språket som talas i Jakarta, Indonesiens huvudstad.
struktur
ljudsystem
ljudsystemet i indonesiska liknar det i Malajiska.
vokaler
indonesiska har sex vokalfonem, dvs ljud som kan göra skillnad i ordbetydelse.
| Close |
i
|
u
|
|
| Mid |
e
|
ə
|
o
|
| Open |
a
|
- /ə / = a in about.
Consonants
The consonant system of Indonesian is fairly simple. Stavelser i inhemska ord har inte konsonantkluster och består vanligtvis av en valfri konsonant + vokal eller vokal + vokal. Lånord innehåller ofta konsonantkluster, t.ex. struktur ’struktur’.
tabellen nedan visar Konsonantfonemerna i indonesiska. Konsonanter inom parentes förekommer uteslutande i lånade ord.
| Labio-dental |
Dental/Alveolar
|
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stops | voiceless |
p
|
t
|
k
|
ʔ
|
||
| voiced |
b
|
d
|
g
|
||||
| Fricatives | voiceless |
(f)
|
s
|
(ʃ)
|
(x)
|
h
|
|
| voiced |
(v)
|
(z)
|
xx | ||||
| Affricates | voiceless |
tʃ
|
xxx | ||||
| voiced |
dʒ
|
||||||
| Nasals |
m
|
n
|
ɲ
|
ŋ
|
|||
| Laterals |
l
|
||||||
| Trill |
r
|
||||||
| Approximants |
w
|
.xxx |
j
|
||||
- /ʔ/ = ljud mellan vokaler i uh-oh
- /ʃ/ = sh i butik
- /tʃ/ = ch i det hacka
- /dʒ/ = j på jobbet
- /x/ har ingen motsvarighet i engelska
- /ɲ/ = första n i canyon
- /ŋ/ = ng i sång
Betona
Stress skiljer inte ordet eftersom det regelbundet faller på den näst sista (näst sista) stavelsen i ett ord.
grammatik
Indonesisk grammatik har många funktioner gemensamt med andra Malayo-polynesiska språk.
substantiv
- substantiv är inte markerade för antal, kön eller bestämdhet. Dessa kategorier är vanligtvis härledda från sammanhang, såvida det inte finns en viktig åtskillnad att göra. Till exempel kan mångfald förmedlas genom reduplicering av ett substantiv, t.ex. babi ’gris’, babi-babi ’grisar’, orang ’person’, orang-orang ’folk’.
- bestämdhet kan representeras av ett demonstrativt pronomen , t. ex. babi itu ’de där grisarna’. Obestämdhet kan anges med siffran satu ’ en ’ förkortad till se -, t.ex. sebuah rumah ’ett hus’.
- ord som ’man’ eller’ kvinna ’ kan användas för att indikera kön. Till exempel hänvisar adik till syskon av båda könen. För att indikera det manliga könet används ett adjektiv, t.ex. adik laki-laki betyder ’manlig syskon’.
- Kvantifierare består normalt av en siffra följt av en klassificerare. Det fanns dussintals klassificerare i klassisk Malajiska, t.ex. butir för små runda föremål, batang för stickliknande föremål etc. Men i moderna indonesiska finns det bara tre kvantifierare, nämligen buah ’frukt’ för livlösa substantiv, auccor ’svans’ för animerade icke-mänskliga substantiv och orang ’person’ för mänskliga substantiv.
pronomen
indonesiska är rik på pronomen.
- personliga pronomen är markerade för person.
- de flesta pronomen är markerade för förtrogenhet och formalitet.
- Det finns en inkluderande 1: a person plural pronomen, dvs en som inkluderar adressaten, och en exklusiv 2: a person pronomen, dvs en som utesluter adressaten.
- i alla formella situationer används personnamn, släktskapstermer eller titlar i stället för 2: a personens pronomen.
verb
- verb är inte markerade för person eller spänd. Dessa kategorier härleds antingen från sammanhang eller uttrycks av adverb, tidsord eller klausuler.
- Det finns en trevägsaspektskillnad mellan åtgärd slutförd, åtgärd påbörjad men inte slutförd och åtgärd inte slutförd. Dessa skillnader representeras av speciella markörer.
- röst och transitivitet är markerade med affixer.
- humör uttrycks av adverb eller andra hjälpord.
ordordning
den neutrala ordordningen på indonesiska är ämne-Verb-objekt. Men andra ordbeställningar är möjliga, beroende på betoning och stil. Till exempel visas ord som utgör fokus för en mening (del av meningen som innehåller den viktigaste eller nya informationen) vanligtvis i utgångsläget. Modifierare följer normalt substantivet de ändrar. Kvantifierare föregår vanligtvis substantiv.
ordförråd
de allra flesta indonesiska ord är av austronesiskt ursprung. Indonesiska delar över 80% av sitt ordförråd med Standard Malay. De flesta inhemska indonesiska ord består av två stavelser. Ord bildas mestadels av härledning, som bygger på en uppsättning av cirka 25 derivativa affixer. Reduplication är också mycket vanligt, t.ex. kuda ’häst’, kuda-kuda ’såg häst’. Det finns många lån från arabiska, Sanskrit, portugisiska, holländska, vissa kinesiska dialekter och mer nyligen från engelska. Här är några exempel:
|
indonesiska ordet |
|
|---|---|
| bendera | portugisiska bandera ’flagga’ |
| bihun | Hokkien (min) bi-hun ’ris vermicelli’ |
| dunia | arabiska dunya ’världen’ |
| buku | engelska bok |
| guru | sanskrit Guru ’lärare’ |
| Kuda | hindi kudh ’häst’ |
nedan finns några grundläggande ord och phrases in Indonesian.
| Good morning. | Selamat pagi. |
| Good bye | Selamat tinggal. |
| Please. | Silakan. |
| Thank you. | Terima kasih. |
| Excuse me. | Maaf. |
| I am sorry. | Maafkan saya. |
| Yes. | Ya. |
| No. | Tidak. |
| Man | Orang |
| Kvinna | Wanita |
nedan är siffrorna 1-10 på indonesiska.
|
1
|
2
|
3
|
4
|
||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
dua
|
tiga
|
Lima
|
tujuh
|
delapan
|
Sembilan
|
sepuluh
|
skriva
de tidigaste kända inskriptionerna på malajiska, som finns på ön Sumatra, går tillbaka till 683 e.Kr. De skrevs i Pallava-skriptet, en variant av BR Ubihm Ubiqi-skriptet i Indien, och innehöll redogörelser för militära expeditioner och lagar. När Islam kom i Sydostasien under 14-talet, en modifierad form av den arabiska manus kallas Jawi script, antogs för att skriva Malajiska. Skriptet användes fram till första kvartalet av 20-talet i Indonesien och fram till 1950-talet i Malaysia. Jawi ersattes av det latinska alfabetet i den 17: e århundradet under holländska och brittiska kolonialstyre. Jawi-skriptet används fortfarande idag som ett av två officiella skript i Brunei, liksom i Malaysia, Indonesien och Singapore, särskilt i religiösa sammanhang.
Indonesisk ortografi genomgick flera reformer. Den första var 1947 vid självständighetstiden. 1972 eliminerade en stavningsreform några av stavningarna som baserades på nederländska. Till exempel blev oe u (Soeharto blev Suharto).
ta en titt på artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna på indonesiska.
Pasal 1
Semua manusia dilahirkan bebas dan samarata dari segi kemuliaan dan hak-hak. Det finns en hel del att välja mellan.
artikel 1
alla människor föds fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör agera mot varandra i en anda av broderskap.
visste du det?
engelska har lånat ett antal ord från malaysiska (indonesiska).
| amok | från malajiska amuk ’angriper rasande’ |
| bambu | förmodligen från malajiska samambu |
| Batik | från malajiska mbatik ’skriva, rita’ |
| Gecko | från malajiska gekoq, eventuellt imitativ av ljudet från ödlan |
| gingham | rendering av ett malaysiskt ord ginggang ’randig’ |
| orangutan | från Malay orang utan, lit. ’man of the woods’, från orang’ man ’+ utan, hutan’forest, wild ’ |
| rattan | från Malay rotan |
| sago | från Malay sagu, namnet på palmen från vilken den erhålls |
| sarong | från malajiska sarung’mantel, som täcker’ |